Vårblommande lökar

I början av september brukar lökarna komma ut i butikerna. Det är också då du kan börja plantera. Börja med att plantera snödroppar, vintergäck, snöklocka, krokus, pärlhyacinter, Scilla av olika slag etc. Det är de som trivs minst med att ligga i butiken. Men det är klokt att inte vänta tills sista minuten med att köpa och plantera lökarna. Dels därför att favoriterna kan ta slut, dels för att lökarna klarar övervintringen allra bäst om de har hunnit skaffa sig ett rejält rotsystem innan tjälen kommer. Men det är möjligt att plantera så länge jorden inte är frusen, möjligen med en något försenad blomning som följd.

Gräv en grop som är 2-3 gånger så djup som löken är stor. Lägg ner löken och fyll på med jord. Så enkelt är det. Är du sent ute med planteringsbestyren är det klokt att täcka jorden med torra löv eller bark för att ge lökarna möjlighet att utveckla rötter innan kylan sätter stopp. Lökar är inte särskilt kräsna när det gäller jorden, bara den är bra dränerad så att det inte står vatten ständigt under höst och vinter. Det är dock alltid positivt att förbättra jorden med tex gödslad torvmull. Blanda gärna lite benmjöl i jorden vid planteringen.
Det finns lökar för nästan alla typer av växtplatser utom i vatten och djup skugga. I fuktiga lägen trivs däremot påskliljor och en hel del andra narcisser liksom kungsängsliljan. Bäst trivs lökväxterna i soliga till halvskuggiga lägen. I full sol gårblomningen över ganska snabbt under varma vårar.

I stenpartiet trivs de små, botaniska tulpanerna bäst som till exempel violtulpanen (T. pulchella), T. batalinii, T. bakeri ’Lilac Wonder’, italiensk tulpan (T clusiana) med flera. Här kan man även sätta vintergäckiris (Iris danfordiae), våriris (I.reticulata), samt snödroppar (Galanthus) och snöklockor (Leucojum). Små botaniska narcisser trivs också i stenparti.

Det får bara inte vara för torrt under blomning och tillväxt, men väl då bladen vissnat ner. I rabatter av olika slag kan du plantera det mesta utan alltför mycket förberedelser.

Plantera i oregelbundna och rundade grupper med mjuka linjer för vackraste resultat. I gräsmattan kan man också plantera lökar, både tulpaner, narcisser och krokus.

Vissa sorter klarar sig bättre än andra i konkurrensen med gräset och kommer igen år efter år. Andra kommer pampigt första året, men har lite svårare för att komma igen därefter. Narcisser klarar sig bäst samt en stor del av krokussortimentet. Klipp inte gräset där det står lökar planterade förrän ca 6 veckor efter blomningen. Då bör bladverket ha vissnat ner. I krukor och lådor passar de också. Det gäller bara att isolera krukan på vintern eller ställa in den i ett garage eller en källare där temperaturen håller sig runt 0°C. Ta inte in dem förrän det börjar frysa till på hösten. Bär sedan ut krukorna när våren kommer.

Det har pratats mycket om olika lökväxters förmåga att komma igen år efter år. Hur det fungerar beror på flera saker. Dels på vad det är för växt, tulpan, narciss, krokus eller hyacint, dels på sorten och dels på de förutsättningar vi som odlare kan erbjuda dem.

Det finns två grupper. Hos den ena blommar samma lök om år efter år samtidigt som den bildar sidolökar som blommar i sinom tid då de blivit stora nog. Hit hör bland annat alla narcisser och hyacinterna. Hos den andra gruppen blommar en och samma lök bara en gång. För att det ska bli någon blomning följande år gäller det att åtminstone en av de bildade sidolökarna hinner växa sig stor nog för att kunna blomma då. Hit hör tulpaner och krokus bland annat. Den första gruppen har betydligt lättare för att etablera sig som trotjänare om man låter dem vissna ner i lugn och ro efter blomningen. För den andra gruppen är det än viktigare att få vissna ner i fred så att näringen i bladen kan gå tillbaka till löken och att man gödslar varje år.

En tredje kategori förökar sig med både frön och sidolökar. Hit hör bland andra Rysk blåstjärna (Scilla sibirica), flocktulpan (Tulipa tarda) och vildtulpanen (Tulipa silvestris).